av Johan Svensson | 16 nov, 2015 | Snillet |
I början av förra veckan möttes vi av stark kritik mot Sveriges narkotikapolitik från FN-kontoret för mänskliga rättigheter. Det märktes direkt att lobbyorganisationer som RNS och ECAD, samt nykterhetstidningar som Accent och Drugnews, blev ordentligt tagna på sängen.
Detta är en sammanställning av hur nykterhetsrörelsen svarade på den kritik som framfördes mot den repressiva narkotikapolitik de förespråkar. Gemensamt för nykterhetsrörelsen är att de länkat ut en intervju med folkhälsominister Gabriel Wikström, som deras egen tidning (RNS och IOGT-NTO är ”partners”) skyndsamt producerade.
Intervjun är uppenbart vinklad till att enbart uppmuntra stödet för vår fortsatt repressiva narkotikapolitik, trots att FN:s kritik handlade om rätten till smittskydd och behandling. Inte att det skulle vara en ”mänsklig rättighet att bruka narkotika”, som Gabriel påstår.
Att folkhälsoministern vill vägra problematiska brukare av droger samma rätt till vård som vi ”icke-brukare” har, klingar falskt med den utredning om jämlik vård Gabriel initierade tidigare i år. Men det får bli en senare fråga jag hoppas att någon modig journalist vågar ställa.
RNS (Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle)
Istället för att bemöta kritiken kom efter några dagars tystnad två tweets där RNS försöker smutskasta själva organisationen samt högkommissarie Flavia Pansieri hos FN-kontoret för mänskliga rättigheter:
Efter dessa tweets är det tyst. Inget intresse av dialog. Inget intresse av att se på metoder som bevisligen räddar liv. På västfronten intet nytt.
I en numera klassisk intervju om lämpligheten i att drottning Silvia stöder vår fortsatt repressiva narkotikapolitik, svarade RNS ordförande Per Johansson att ”han skiter i” vad ansedda forskare som Björn Johnson tycker. Detta resulterade i den bild som stolt pryder detta inlägg.
ECAD (European Cities Against Drugs)
ECAD gjorde inget annat än att tweeta ut en förvirrad bild. Stor humor. Se nedan:
Drugnews
Av någon anledning missade Drugnews, som beskriver sig ”nyhetsbyrån som tar tempen på drogkampen – The Scandinavian News Agency About Drugs in the World/ News room”, att över huvud taget uppmärksamma FN-kritiken. Däremot var de snabba med att distribuera Gabriel Wikströms svar på kritiken (som jag beskrev ovan). Sedan dess är det tyst.
Accent
IOGT-NTO:s egen nykterhetstidning lyckades helt missa FN:s kritik de med. Knäpptyst i alla medier.
av Johan Svensson | 23 jun, 2015 | Snillet |
Att skademinimering (harm reduction) räddar liv är en självklarhet för alla som är insatta i konceptet. Istället för att prioritera straff är skademinimering utformad med andra resultat i åtanke: att rädda liv och minimera skador. Ser vi på länder som Portugal där skademinimering varit policy i över 10 år märker vi en rejäl minskning bland drogrelaterad dödlighet. I Portugal har polisen fortfarande lika mycket att göra i omhändertagandet av drogbrukare, men enbart för att se till att de hamnar i vårdsystemet. Väldigt få brukare arresteras för att senare straffas.
Tar vi bort straffen och istället lägger resurserna på vård och information så mår brukarna bättre. När stigmat försvunnit söker de sig själva till sjukvården. Legala droger innebär att de inte tvingas använda gatudroger eller köpa farliga nätdroger som spice. Man kan nästan dra slutsatsen att kriminaliseringen av droger är mer skadlig är själva drogerna. Något som vi ”drogliberaler” påstått rätt länge nu. I så gott som alla länder och stater där droger avkriminaliserats eller legaliserats ser vi mindre brott, färre döda och ett tryggare bruk. Sprutbyte minskar blodsjukdomar som hepatit c samt HIV. Injektionsrum sätter brukaren i direktkontakt med sjukvården.
Här kunde man kanske dra slutsatsen att skademinimering var något som alla ville sträva efter – oavsett på vilken sida man befinner sig i drogdebatten. För vad kan var viktigare än att rädda någons liv? Richard Branson sammanfattade det bäst när han besökte Göteborg 2014: ”Should we do everything we can to save someone’s life”? Svaret är självklart.
Igår hade jag på Twitter en fruktbar debatt med chefredaktören på en av de större nykterhetsmagasinen i Sverige. Argument mot en avkriminalisering av cannabis bemöttes och följdes av nya argument. Plötsligt möttes jag av en fråga jag aldrig fått förut.
Om skademinimering verkligen räddar liv – var finns forskningen som bevisar det?
Jag stannade upp. En chefredaktör inom drogområdet som lever i tron att skademinimering inte räddar liv? Att det skulle vara bättre för hälsan att bli körd till sjukhuset istället för häktet, är så självklart att jag inte ens funderat på att det skulle kunna vara annorlunda. Jag drog mig snabbt till minnet ett flertal artiklar, studier och dokumentärer från källor som Forbes, National Geographic, TIME etc som alla hyllar skademinimering. Men forskning som stöder teorin? Utmaningen antagen!
En snabb sökning på ”harm reduction drug” på bland annat Google Scholar presenterade följande resultat.
Slutsatsen jag drar är att tidigare nämnd chefredaktör lyckats med konststycket att totalt missa en alltmer överväldigande forskning som påvisar att skademinimering räddar liv. Kopplingen till cannabis kan enkelt göras, då en avkriminalisering eller legalisering hade kunnat hjälpa till med en rad förbättringar:
- Problematiska brukare kan söka sig till vård och polis för hjälp, utan hot om straff.
- I intervjuer med brukare av farliga nätdroger som spice, framkommer det tydligt att de brukar drogen eftersom cannabis är olagligt.
- Brukare skulle kunna köpa cannabis under säkra former, trygga i vetskapen om att de har kontroll över kvalitén på produkten.
- Vi tar genast bort ett stort ekonomiskt incitament hos gängen som idag har fullständiga rättigheter till all distribution och försäljning.
Så min replik är: nu när du har forskningen på bordet, varför inte börja lyssna på evidensen? Vad är det farliga i att prioritera människoliv framför straff? Skademinimering räddar liv.
Uppdatering 23 juni kl 17:00
Chefredaktören svarade under dagen i tre omgångar.
- Det enda du svarat är m statistik från Portugal… Inte övertygande.
- Men herregud så oärligt, du citerar mig alldeles galet! Jag ifrågasatte forskningsstödet för avkrim & legalisering! Skärpning!
- Sånt här får mig att ruttna på hela debattstilen. Fult.
Min replik: Om det inte redan framgått så ingår avkriminalisering och/eller legalisering av droger i konceptet med skademinimering. Kortfattat kan skademinimering sammanfattas som avkriminalisering och/eller legalisering + ökade vårdinsatser. Precis som forskningen jag hänvisar till beskriver.
Långsiktig forskning från andra länder än Portugal är svår att hitta då en eventuell legalisering är svår att finna. Om du anser forskningen vara bristfällig enbart för att den ibland härstammar från Portugal, mottager jag gärna argument till varför du anser detta.
Skademinimering räddar liv. Straff gör det inte.
