Att skademinimering (harm reduction) räddar liv är en självklarhet för alla som är insatta i konceptet. Istället för att prioritera straff är skademinimering utformad med andra resultat i åtanke: att rädda liv och minimera skador. Ser vi på länder som Portugal där skademinimering varit policy i över 10 år märker vi en rejäl minskning bland drogrelaterad dödlighet. I Portugal har polisen fortfarande lika mycket att göra i omhändertagandet av drogbrukare, men enbart för att se till att de hamnar i vårdsystemet. Väldigt få brukare arresteras för att senare straffas.
Tar vi bort straffen och istället lägger resurserna på vård och information så mår brukarna bättre. När stigmat försvunnit söker de sig själva till sjukvården. Legala droger innebär att de inte tvingas använda gatudroger eller köpa farliga nätdroger som spice. Man kan nästan dra slutsatsen att kriminaliseringen av droger är mer skadlig är själva drogerna. Något som vi ”drogliberaler” påstått rätt länge nu. I så gott som alla länder och stater där droger avkriminaliserats eller legaliserats ser vi mindre brott, färre döda och ett tryggare bruk. Sprutbyte minskar blodsjukdomar som hepatit c samt HIV. Injektionsrum sätter brukaren i direktkontakt med sjukvården.
Här kunde man kanske dra slutsatsen att skademinimering var något som alla ville sträva efter – oavsett på vilken sida man befinner sig i drogdebatten. För vad kan var viktigare än att rädda någons liv? Richard Branson sammanfattade det bäst när han besökte Göteborg 2014: ”Should we do everything we can to save someone’s life”? Svaret är självklart.
Igår hade jag på Twitter en fruktbar debatt med chefredaktören på en av de större nykterhetsmagasinen i Sverige. Argument mot en avkriminalisering av cannabis bemöttes och följdes av nya argument. Plötsligt möttes jag av en fråga jag aldrig fått förut.
Om skademinimering verkligen räddar liv – var finns forskningen som bevisar det?
Jag stannade upp. En chefredaktör inom drogområdet som lever i tron att skademinimering inte räddar liv? Att det skulle vara bättre för hälsan att bli körd till sjukhuset istället för häktet, är så självklart att jag inte ens funderat på att det skulle kunna vara annorlunda. Jag drog mig snabbt till minnet ett flertal artiklar, studier och dokumentärer från källor som Forbes, National Geographic, TIME etc som alla hyllar skademinimering. Men forskning som stöder teorin? Utmaningen antagen!
En snabb sökning på ”harm reduction drug” på bland annat Google Scholar presenterade följande resultat.
Slutsatsen jag drar är att tidigare nämnd chefredaktör lyckats med konststycket att totalt missa en alltmer överväldigande forskning som påvisar att skademinimering räddar liv. Kopplingen till cannabis kan enkelt göras, då en avkriminalisering eller legalisering hade kunnat hjälpa till med en rad förbättringar:
Problematiska brukare kan söka sig till vård och polis för hjälp, utan hot om straff.
I intervjuer med brukare av farliga nätdroger som spice, framkommer det tydligt att de brukar drogen eftersom cannabis är olagligt.
Brukare skulle kunna köpa cannabis under säkra former, trygga i vetskapen om att de har kontroll över kvalitén på produkten.
Vi tar genast bort ett stort ekonomiskt incitament hos gängen som idag har fullständiga rättigheter till all distribution och försäljning.
Så min replik är: nu när du har forskningen på bordet, varför inte börja lyssna på evidensen? Vad är det farliga i att prioritera människoliv framför straff? Skademinimering räddar liv.
Uppdatering 23 juni kl 17:00
Chefredaktören svarade under dagen i tre omgångar.
Det enda du svarat är m statistik från Portugal… Inte övertygande.
Men herregud så oärligt, du citerar mig alldeles galet! Jag ifrågasatte forskningsstödet för avkrim & legalisering! Skärpning!
Sånt här får mig att ruttna på hela debattstilen. Fult.
Min replik: Om det inte redan framgått så ingår avkriminalisering och/eller legalisering av droger i konceptet med skademinimering. Kortfattat kan skademinimering sammanfattas som avkriminalisering och/eller legalisering + ökade vårdinsatser. Precis som forskningen jag hänvisar till beskriver.
Långsiktig forskning från andra länder än Portugal är svår att hitta då en eventuell legalisering är svår att finna. Om du anser forskningen vara bristfällig enbart för att den ibland härstammar från Portugal, mottager jag gärna argument till varför du anser detta.
Idag har varit en storartad dag. Många svenska medier har publicerat artiklar som belyser vår repressiva och dödliga narkotikapolitik, samt stöd för harm reduction (skademinimering). När drogforskare efter drogforskare förtvivlat försöker få svenska politiker att börja se på bevisen och sluta moralisera över narkotika, då måste vi fråga oss själva varför det är viktigare att visa upp en perfekt fasad än att rädda liv?
Skicka detta inlägg till era folkvalda politiker. Nedan finner ni en sammanfattning.
Sefyr var ett ungdomsprogram som gick att se i SVT mellan 1997-1998. Vad som utmärkte programmet var att de frispråkigt rapporterade om samhällsfenomen på ett sätt som skilde sig från vanlig rapportering. För mig är programmet av intresse då det rapporterade om cannabis i Sverige ur en inte enbart negativ vinkling, som är så vanligt förekommande idag i traditionell media. Så fort cannabis skall diskuteras kan du slå dig i backen på att Fred Nyberg, Kai Knudsen eller Pelle Olsson är inbjudna.
Sefyr vågade som första – och antagligen sista – samhällsprogram rapportera om cannabis ur ett pragmatiskt synsätt. Att utan moraliserande pekpinnar berätta om drogen genom att väga dess fördelar mot deras nackdelar, och låta tittarna dra sina egna slutsatser. Oerhört modigt och uppseendeväckande vid tidpunkten. Även idag.
Programmet jag länkat till nedan hann visas på SVT en enda gång innan det blev anmält av RNS till granskningsnämnden. Där fälldes programmet. RNS gick direkt ut med ett pressmeddelande:
PRESSMEDDELANDE 8 MAJ 1998
RNS anmäler ungdomsprogrammet Sefyr till Granskningsnämnden.
Igår kväll sändes ungdomsprogrammet Sefyr i SVT 1. I ett längre reportage gavs bilden att skadorna av cannabis är kraftigt överdrivna, utan att man för den skull redovisade vad forskarna kommit fram till. Programmets producent Mats Johansson vid SVT i Malmö låter meddela per telefon att det där vet ju alla ändå.
I programmet gavs stort utrymme åt personer som menade att det måste betraktas som ett misstag att cannabis narkotikaklassades. Inte heller gav
man den korrekta bilden av hur detta gick till utan presenterade istället en hemsnickrad teori i avsikt att dra ett löjets skimmer över ett av världens
största missbruksproblem, som särskilt drabbar unga människor.
Programmet Sefyrs reportage igår uppfyllde inte ens lägsta tänkbara krav på journalistisk hederlighet.
Tack vare någons viktiga engagemang på youtube, kan vi fortfarande se programmet. Sefyr blixtrade till, och försvann.
Jag har tidigare blivit kritiserad för användandet av ordet förbudsivrare. Detta är befogad kritik som jag gärna bemöter. Min definition av en förbudsivrare: en person som enbart är intresserad OM ett bruk av droger är förekommande, utan att någonsin fråga sig VARFÖR bruket är närvarande.
Kort sagt, en person som inte bryr sig varför någon började bruka droger till att börja med. Något som enligt mig tyder på att personens engagemanget i drogfrågan är av det moraliserande slaget, utan något intresse av evidens. Att enbart se till förekomsten av en drog och tro att det är den enda roten till personens problematik.
Personligen anser jag att fattigdom, utsatthet, psykisk ohälsa och arbetslöshet är starkt bidragande orsaker till varför någon börjar bruka droger. Men jag antar att det är lättare att skylla på drogerna, än att ta ansvar för våra socioekonomiska problem.
Här är några bilder på förbudsivrare i media senaste året.
En riktig klassiker. Sveriges tidigare justitieminister Beatrice Ask (M) trodde på allvar att människor dog i drivor efter legaliseringen av cannabis i Colorado. Kanske var det morgondrogen (kaffe) som gjorde att hon missade att artikeln var skriven av en parodisajt.
Klicka för större bild. Mikael Jeppson från Maria Ungdom menar att dialogen om droger ej bör ske med ungdomar då de är ”för pålästa”. Istället bör vi rikta in oss på de som inte vet bättre, t ex deras föräldrar.
Klicka för större bild. Sara Skyttedal (KD) ger sig ivrigt in i debatten om cannabis.
Klicka för större bild. Staffan Lingstedt (Kungsbackapolisen) går ut i media med sin egen teori varför någon börjar bruka droger.
Staffan delade även ut broschyrer till föräldrar efter ett informationsmöte om cannabis.
Eftersom Sveriges narkotikapolitik ej är evidensbaserad lägger sig Scientologerna gärna i ”debatten” om cannabis. Genom att säga rätt saker (cannabis är livsfarligt) säkrar de varje år miljontals kronor i statliga bidrags- och projektpengar. Bland annat genom sajter som droginformation.nu.
Följande går att finna på Wikipedia om ordet ”björntjänst”.
En björntjänst är en välmenad tjänst som får förödande, eller i varje fall negativa, följder för mottagaren.
När ungdomsförbundet Smart Ungdom 26 maj föreläste om cannabis hade de med största säkerhet all välmening i åtanke. Ungdomar skall självklart inte bruka droger annat än när det är medicinskt nödvändigt. Jag förväntade mig en modern föreläsning om de senaste rönen inom forskningen kring cannabis. Ni kan föreställa er ljudet av min haka som slår i bordet när dessa bilder tweetades ut:
Med en enda tweet placerade sig Smart Ungdom i samma fack som ECAD, RNS, CAN och KRIS; föreningar och organisationer som vägrar basera sin droginformation på evidens. Droginformationen i Sverige har tyvärr inga krav att vara baserad på faktiskt forskning. Det är bra om den är det, men det är inget krav. Sverige saknar egen forskning inom cannabis pga kriminaliseringen. Detta skapar en grogrund för mindre seriösa aktörer att kunna påstå i stort sett vad som helst, för att kunna dra in statliga bidragspengar för att de säger ”rätt saker”; alltså att cannabis är livsfarligt och inte bör tillåtas. Scientologerna är en organisation som gynnas stort av detta, men mer om det i ett framtida inlägg.
Låt oss istället se på vad det är Smart Ungdom påstår. En punkt i taget.
Medicinsk cannabis = kvacksalveri?
Vad som menas med att medicinsk cannabis är ”samma drog som vanlig cannabis” framgår inte. Vi kan enbart spekulera i att de inte hört talas om de positiva egenskaperna hos CBD, utan enbart ser förekomsten av THC som återkommande faktor hos alla typer av cannabis. Ej heller verkar de vara medvetna om att det inte exister något som heter ”vanlig cannabis”.
Är cannabis verkligen inte godkänt som läkemedel? Det beror på hur du definierar ”cannabis”. Själva växtdelarna av cannabisplantan är inte godkända som läkemedel, men de aktiva substanserna THC och CBD är det. Läkemedlet heter Sativex och ges till dödssjuka patienter i Sverige. Så påståendet faller på sin egen bristfälliga definiering.
Problemet med Sativex är att det ibland inte ger samma effekt som rå cannabis. Eftersom det inte faller inom högkostnadsskyddet kan ett bruk av Sativex kosta 4.000-6.000 kr/mån och uppåt. En kostnad som en sjukskriven individ har svårt att klara av.
Det borde även vara självklart för Smart Ungdom att cannabis omöjligen kan erkännas som ett läkemedel eftersom vår kriminalisering innebär att det är svårt att forska om plantan. Att påstå att cannabis, som används av miljontals människor över hela världen i medicinskt syfte, skulle vara kvacksalveri – är lika upprörande som inkompetent.
Colorado efter cannabiskommersialiseringen
Ökade cannabis-relaterade trafikolyckor är en vanligt argument jag ofta får höra från förbudsivrare. Mitt svar har alltid varit detsamma, men av olika anledningar verkar det aldrig fastna. Så vi försöker igen.
Att mäta ”förekomsten av cannabis” i blodet hos någon som varit med i en ”trafikolycka” säger ingenting. Låt mig förklara varför. Den psykoaktiva substansen THC medför ett rus som oftast varar 1-3 timmar. Sedan återgår brukaren till sitt vanliga jag. Nu börjar dock kroppen hos brukaren att bryta ned THC till THC-syra, även kallat metaboliter. Detta är substanser som icke är psykoaktiva, men som syns vid ett urinprov i 1-2 månader beroende på brukets omfattning. Genom att ha mätt förekomsten av metaboliter i någons blod, drar man slutsatsen att cannabis skulle ha något med olyckans att göra. Det är som att sätta fast någon för rattfylla för en starköl de drack förra månaden.
Det finns fler anledningar till varför även detta påstående inte stämmer. Det överlåter jag dock åt tidningen Washington Post, som stack hål på teorin redan 2014.
Tvärtom vad Smart Ungdom påstår så har bruket bland ungdomar minskat efter legaliseringen.
Ökat antal akutbesök är en positiv effekt av legaliseringen. Eftersom straffet och stigmat med ett bruk av cannabis inte längre förekommer, söker sig fler människor till vården. Detta förklarar det ökade antalet akutbesök.
Förgiftade småbarn är tyvärr förkommande även med cannabis, precis på samma sätt som småbarn kan få i sig alkohol, piller, rengöringsmedel etc. Symptomen beskrivs som extrem trötthet, svårighet att gå och andningssvårigheter. Alla förgiftade barn repade sig dock inom några dagar. Detta påstående handlar snarare om hanteringen av cannabis, inte själva drogen i sig självt. Där en förgiftning tidigare kunde vara direkt dödlig, ser vi nu istället att när olyckan är framme, dör inte småbarnen av cannabisförgiftning.
Att legaliseringen skulle innebära ett ”läckage till svarta marknaden” känns underligt då allt bruk av cannabis tillhörde ”svarta marknaden” innan legaliseringen.
Vad mängden THC i cannabis skulle ha att göra med sakfrågan har jag svårt att se. Kanske menar de ”skunk”, en mer potent fom av cannabis som även innehåller mindre CBD.
Så kallade ”edibles”, ätbara kakor, bullar, drycker och godis som innehåller cannabis – har producerats för eget bruk långt innan legaliseringen. Vad förekomsten av dessa skulle ha med sakfrågan att göra framgår inte.
Hur Smart Ungdom har lyckats hitta förskning som säger att brottsligheten inte gått ned är underligt. Här är några instanser som säger precis tvärtom:
Smart Ungdom meddelar lite försiktigt att legaliseringen inneburit skatteinkomster. Vad sägs om att redovisa de $76.000.000 Colorado fått in i form av skatter och avgifter?
Varför narkotikaförbud?
Om vi väljer att enbart se till de negativa aspekterna av cannabis, ja då är även jag beredd att kalla cannabis för ”skadlig”. I verkligheten finns det dock miljontals människor över hela jordklotet som dagligen använder cannabis som medicin (aptit, smärtlindring, ångestdämpande) och rusmedel (som med alkohol och tobak). Att se på en drog med denna utgångspunkt skvallrar om inkompetens.
Jag är glad att de i alla fall delar upp cannabisnyttjandet i bruk och missbruk (eller problematiskt bruk som det bör kallas). Men påståendet att en fortsatt kriminalisering skulle vara bra för samhälle, familj, vänner och arbetskamrater ter sig synnerligen magstark då Sverige slår nya rekord i drogrelaterad dödlighet.
Klicka för större bild
Smart Ungdoms replik
Då föreläsningen ställde många frågor, passade jag på att fråga Smart Ungdom på Twitter om förtydliganden till deras påståenden. Det tog mindre än ett dygn innan svaret kom, i form av en blockering.
I brist på kompetens och vilja till dialog har Smart Ungdom lyckats på en punkt; att skapa en björntjänst.
Uppdatering 5 juli 2016
Av en händelse råkade jag passeras Smart ungdoms förbundsordförande Marcus Nilsson på Twitter. Jag påpekade att jag var blockad och frågade om det fanns något han kunde göra. Svaret kom snabbt.
