Idag möttes Sveriges narkotikapolitik av enorm kritik i svensk media. Detta är en sammanfattning av de artiklar och intervjuer som publicerats under dagen.
Läs och begrunda. Sprid dem gärna.
Fler grips för narkotikabruk – men langarna kommer undan
Hon försvarade svensk narkotikapolitik – bytte sida
”Patienter i narkotikavården ska få välja behandling”
”Polisen jagar fattiga, sjuka och marginaliserade”
Detta är rubriken i en artikel SVT Nyheter publicerade tidigare idag. Läs den.
Hör sedan av dig till nedan nämnda organisationer i sociala medier och fråga varför de motsätter sig bevisat livräddande metoder. Hälsa gärna från mig.
Facebook stängd sedan Ecadgate
Twitter
Nykterhetsrörelsen i Sverige är underlig. Utan evidens påstår de sedan ett tag tillbaka att LARO (Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende) ligger bakom vår skyhöga narkotikadödlighet. LARO verkar vara en gemensam angreppspunkt från både RNS och ECAD, och det av en anledning. Vi vet idag inte varför opioid-dödligheten ökar. Detta hindrar dock inte nykterhetsrörelsen från att påstå att de vet. I Socialstyrelsens egen rapport beskrivs tydligt detta läge. Det existerar dock kritik mot denna rapport som framförs i en mycket viktig debatt vilken försöker reda ut orsakerna till den ökade dödligheten.
I morse fick jag en tweet från ECAD. Det händer inte ofta att de svarar på kritiken som framförs mot dem. Men idag kände de sig nog tvungna sedan två människor i Sundsvall dött av nyinkommen spice, något som medarbetare på ECAD kallat för en ”mediebubbla”.
ECAD försöker bevisa kopplingen mellan vår ökade dödlighet och LARO med följande två grafer.
Vi ser nu det självklart kausala sambandet mellan införandet av LARO och ökad dödlighet tack vare det fina strecket som ECAD skrev ut i grafen… eller vänta nu. Gör vi verkligen det?
De enda som påstår att LARO inte är en framgång som räddar liv över hela världen, är nykterhetsrörelsen. Varför är orsaken till den ökade opioiddöligheten så tydlig inom nykterhetsrörelsen, men så otydlig inom forskningen? Vad lobbyorganisationer som ECAD inte förstår är att det är skillnad mellan att inte veta, och att påstå något man inte har evidens för. Men ser vi på de faktiska resultaten av LARO så är det en skademinimerande metod som räddar liv. Varje dag. Över hela världen.
Poängen är återigen att vi inte vet. Och innan vi vet så kan vi inte hävda evidens genom att dra ett svart streck i en graf.
”Först en fredagsjoint, sedan slutenvård” är titeln på en artikel som Lilian Sjölund publicerade i Hela Helsingland dagen efter att jag fyllde 35 år. Tack Lilian för denna sena present, men nästa gång önskar jag mig att du skriver med bakgrund av forskning och evidens istället. Jag tror debatten mår bättre av det.
Anledningen till att jag bemöter artikeln först nu är att ECAD valt att för andra gången presentera innehållet som fakta. Något som enligt mig är mycket problematiskt då litet av informationen har stöd i forskning.
Artikeln listar myter och påståenden om cannabis i ett försök att koppla samman detta med ungdomars psykiska hälsa. Utan några källor listas punkt efter punkt med alla de negativa effekter som kan komma av ett cannabisbruk.
Precis som i fallet med Kai Knudsen bevisar Lilians artikel det stora behovet av en evidensbaserad narkotikapolitik.
Text med indrag och blå kant är utdrag från artikeln.
Det kanske ligger i sakens natur. Men om antalet ungdomar som vårdas för psykoser fördubblats sedan 2004, borde några varningsklockor ringa.
För visst blåser drogliberala vindar även i Sverige. Även om vi, tack vare konsensus mellan samtliga partier, är långt ifrån både missbrukets omfattning och legaliseringsivrare i till exempel Tjeckien, Frankrike, Nederländerna och nu senast, delstaten Colorado som löpte linan fullt ut. Den första januari förra året legaliserades marijuana med efterföljande turisttillströmning och ökade skatteintäkter.
Kopplingen mellan cannabis och att ungdomars psykoser skulle ha ökats bemötte Magnus Callmyr direkt. Som vanligt beror påståendet på en oförmåga att tolka statistik. Hur Lilian kopplar ihop ”drogliberala vindar” med en påstådd ökning av psykoser kan jag bara tolka som en ideologisk smutskastning av alla som är en del av cannabisdebatten, vilken Lilian anser sig tillhöra.
Nej, det finns ingen konsensus mellan ”samtliga partier”. Piratpartiet är för en avkriminalisering/legalisering. Vänsterpartiet har öppnat för en avkriminalisering av droger. CUF vill legalisera cannabis. LUF och FMSF vill legalisera cannabis.
Lilian talar om ”missbrukets omfattning” i länder med färre problematiska brukare än Sverige. Hon talar även om bruket av cannabis som enbart ett missbruk. Hon har dock helt rätt i att legaliseringen i Colorado medförde fler turister och ökade skatteintäkter.
Ironisk eller cyniskt? Både och kanske. För argumenten är ofta desamma här hemma. Varför kriminalisera missbrukarna? Det kostar bara pengar i polisinsatser och kriminalvård. Om cannabis legaliseras får man bort langningen. Det är inte farligare än att dricka alkohol, snarare mindre våldsamt.
Så argumenterar påhejarna av fredagsjointen.
Jag vet inte hur många ”påhejare av fredagsjointen” Lilian har pratat med – mig vägrar hon t ex att bemöta på Twitter – men jag råkar känna några stycken. Det är fullständigt vanliga medborgare av alla typer, klasser, åldrar, kön, etnicitet, bakgrunder etc. Att klumpa samman alla dessa som en slags homogen grupp där alla tycker samma sak är en mycket naiv inställning till vad debatten handlar om.
Argumenten för en avkriminalisering och/eller en legalisering av cannabis är några av de Lilian nämner. Dock inte att en tillåtande attityd till cannabis skulle ersätta eventuella satsningar på vård. Tvärtom går de hand i hand, något man snabbt ser om man läser på om harm reduction.
Cannabis har använts i tusentals år som smärtlindrare och för ökad aptit, utan att orsaka ett enda dödsfall som följd av överdos.
Däremot påstås det ibland att cannabis skulle bota cancer. Något jag beklagar då inga mänskliga studier visat ett sådant samband. Cancer är heller ingen enskild sjukdom, utan ett samlingsnamn för en myriad av olika cancerformer. Detta visar det absoluta behovet av bättre information och en evidensinriktad attityd. Däremot används cannabis i allra högsta grad för att lindra biverkningarna av t ex kemoterapi.
Allt medan samtliga forskare är ense om en enda sak – cannabis påverkar hjärnan negativt. Och ju yngre missbrukaren är när hen inleder rökandet, desto sämre. En studie visar att försämrat IQ är ett klart mätbart resultat av långvarig konsumtion. Nu är det möjligt att det är smällar drogliberalerna tycker att samhället får ta.
För det första, ”samtliga forskare” kanske är ense om att hjärnan påverkas. Men att det skulle vara en negativ och permanent påverkan kvarstår att se. Motion påverkar din hjärna. Snapsen du drack för 10 år sedan gjorde det med, samt när du blev kär i din partner. Att enbart peka mot en ”förändring” och hävda att all världens forskare varnar för ett cannabisbruk är en lögn.
”En studie” hänvisar med allra största sannolikhet på Dunedin-studien. Vi har talat om den några gånger i denna blogg och jag hänvisar till svenska cannabisforskaren Amir Englunds debattartikel. En artikel Lilian enkelt hittat om hon brytt sig att leta. Dunedin-studien tar ej hänsyn till alkoholintag eller socioekonomiska orsaker som att du är utsatt, fattig eller får stryk varje dag. Lilian glömmer även att eventuella kognitiva försämringar försvinner efter ca 4 veckor.
Huruvida ”drogliberaler” anser att dessa påstådda effekter är en ”smäll samhället får ta” anser jag som djupt inhumant. Det Lilian i realiteten motsätter sig är ju sjukvård.
Även om det finns positiva ungdomsförbund, så har moderpartierna lyckats hålla dem stången. Än så länge. Den drogliberala debatten intar inte de seriösa rummen ännu, utan blommar mest ut på internet. Å andra sidan är det där de unga finns.
Jag, och många med mig, har försökt initiera en dialog med bland annat ECAD, RNS och WFAD, KRIS, Kai Knudsen, Fred Nyberg, Anti Avsan, Staffan Hübinette etc i över ett år. Men policy hos förbudsivrarna är total tystnad och en fullständig ignorans av kritikerna. Så att debatten skulle ”blomma ut på internet” beror på att förbudsivrare är livrädda för att offentligt debattera frågan.
Lilian har missat att cannabisfrågan aktivt diskuteras inom internationella instanser som WHO, UNAIDS, IHRA med flera. Nu senast på ett seminarium med Svenska Brukarföreningen.
Svenska Dagbladet redovisar statistik från Socialstyrelsen, som visar att allt fler ungdomar vårdas för psykoser, En utveckling som oroar, enligt Göran Rydén, verksamhetschef för Norra Stockholms psykiatri. Antalet unga mellan 15-24 år som slutenvårdats för ”psykisk störning” orsakad av cannabis eller av flera droger i kombination har fördubblats sedan 2005.
Återigen hänvisar jag till Magnus Callmyrs inlägg som jag länkade till ovan. Inte för att det egentligen krävs, då Lilian själv utgått från data som pekar på psykisk störning orsakad av ”cannabis eller av flera droger”. Kopplingen till att enbart cannabis skulle orsaka fler psykoser hittar vi bara hos Lilian.
Vi pratar alltså inte om nergångna narkomaner som stjäl och prostituerar sig för att få pengar till dagens sil. Vi talar om tonåringar som inte ser något märkligt med att röka marijuana eller spice under helgfestandet. Och som dessvärre ser det som en lösning på att få bort högst normala, men ack så dystra, tonårsfunderingar kring ensamhet, ångest och döden.
En psykos, orsakad av droger, kan vara övergående men kan också spöka resten av livet. Man får en förändrad verklighetsuppfattning, vanföreställningar, känner sig styrd och övervakad. Livet ter sig som en vaken mardröm (Vårdguiden).
Lilians inhumana syn på brukaren lyser inte bara igenom, utan påvisar även två exempel den sidokriminalitet som kommer av en kriminalisering av droger: stöld och prostitution. Hon förespråkar själv metoder som ökar problematiken hon vill motarbeta.
Att bruka cannabis som en ”fredagsjoint” handlar inte enbart om att vilja fly verkligheten eller hantera tankar om ensamhet eller döden. Medborgare brukar cannabis av samma orsaker de t ex brukar alkohol: ha kul, få ett rus, fly verkligheten eller som en social aktivitet. Jag vill även påminna Lilian att de ungdomar som däremot brukar cannabis för att fly undan en hård verklighet, fortfarande kommer leva i den verkligheten även om vi från dem den eventuella drog de brukar. Börja i rätt ände istället.
Vi vet än idag inte vad det är som orsakar en eventuell psykos. Oavsett om den kommer av droger eller ej. Lilians beskrivning av en psykos är högst subjektiva och ovidkommande i diskussionen om cannabis, då hon ännu inte lyckats presentera någon som helst evidens för det kausala sambandet mellan cannabisbruk och en utlöst psykos.
Det existerar studier som visar en ökad risk för psykos vid cannabisbruk, om sjukdomen finns latent sedan tidigare, men dessa har Lilian missat.
Läkarvetenskapen hävdar att drogerna underskattas när vi talar om ungas psykiska ohälsa.
Och det vore ändå naivt. När nu Sverige varit ett föregångsland i sin restriktiva droghållning finns det ingen anledning att falla för påtryckningar. Däremot verkar informationsarbetet och skräckupplysningskampanjerna ha blivit hopplöst omoderna, något som ändå hade en märkbar effekt på tidigare generationer.
Så liberal behöver inte skolan och samhället bli.
Sluten psykiatrisk vård borde inte vara ett alternativ för en nyfiken tonåring.
Hanteringen av droger, informationen, vården kring och hur vi bemöter brukare (oavsett ålder) är frågor som ”Läkarvetenskapen” säkert anser viktiga att diskutera. I vilken mån Sverige skulle vara ett ”föregångsland i sin restriktiva droghållning” får Lilian mer än gärna visa exempel på. Hon har dock rätt i att informationsarbetet är hopplöst omodernt. Detta visar RNS själva i sin senaste antidrogkampanj i Trollhättan. Personligen hävdar jag att ett informationsarbete bör bestå av mer än att bara fortsätta sprida samma skräckpropaganda man alltid gjort. Ungdomar har en tendens att kunna tänka själva, och lyssnar nog bättre om vi faktiskt tar dem på allvar.
Jag håller med Lilian om att ingen ungdom bör sitta i ”sluten psykiatrivård”. Men hur de hamnar där och hur vi bäst undviker det, överlåter jag hellre åt människor med kompetens. Lilian är dock varmt välkommen till debatten, vilken fortsätter existera oavsett hennes medverkan.
Det egentliga problemet är dock – precis som med artikeln av Kai Knudsen – att artiklar som dessa omedelbart tas för fakta och används som faktiska argument i cannabisdebatten. Klicka här för att följa artikeln på Twitter.
Lilian har efter lång tystnad äntligen valt att bemöta kritiken.
Nedan text är censurerad då psykologen jag talade med själv bad om det.
Som av en händelse råkade jag passera ett högst underligt ”självtest” för cannabisbrukare. Testet påstår att cannabis ger ”kroniska effekter” utan att förklara vad som menas, med stöd av källor från en välkänd psykolog inom cannabisdebatten.
Så jag mejlade psykologen ifråga och bad om belägg för påståendet. Den censurerade mejlkonversationen i sin helhet ser ni nedan. Läs och bedöm själva behovet av en evidensbaserad narkotikapolitik. Svaren jag fick på mina frågor än markerade med en blå ram på vänstersidan för tydlighets skull.
Hej,
jag undersökte informationen om (de enbart negativa) effekterna av ett cannabisbruk som ni hjälpte till med i utvecklingen av [borttaget] självtest. Se länk: [borttaget]
Ni påstår att effekterna är ”kroniska”. Något jag inte sett belägg för i forskningen av effekterna av ett cannabisbruk. Kan ni bidra med evidensen bakom detta påstående?
Jag vet faktiskt inte vad du har letat efter. Det finns t ex artiklar av Madeleine Meier eller Nora Volkow som är läsvärda. Sedan finns det Brain Imaging studier. Titta efter Nadia Solovij.
Ha en bra läsdag.
Mvh
[borttaget]
Tack för snabbt svar.
Låt mig förtydliga: med ”kronisk” effekt utgår jag från att ni menar permanent effekt, eller varaktig (dock utan tidsangivelse, som i metastudien av Nadia Solowij). I ditt svar hänvisas även till studier som utgår från Dunedin-studien, en problematisk rapport som missar att ta hänsyn till många variabler, bland annat socioekonomiska orsaker.
Tvärtom hittar jag inga belägg för att cannabis skulle ge en ”permanent nedsättning”. Annat än i de fall med brukare som börjat i väldigt ung ålder och utan att ta hänsyn till ett eventuellt bruk av alkohol.
Så frågan kvarstår, var finner ni belägg för att ett bruk av enbart cannabis skulle leda till en permanent nedsättning av funktion?
Mvh Johan
Tja kronisk kan ha många nyanser
1.Of long duration; continuing: chronic money problems.
2. Lasting for a long period of time or marked by frequent recurrence, as certain diseases: chronic colitis.
3. Subject to a habit or pattern of behavior for a long time: a chronic liar.I den mening att det är longlasting finns det ganska tydliga studier som jag hänvisade till. Om vi då går in på permanenta så finns det neurobiologiska studier, naturligtvis på djur, som blir utsatta för cannabis i unga år. En som tittar på detta är Ken Mackey.
När man neuropsykologiskt tittar på detta så är det långlasting som avses eftersom vi fram tills nu inte har bra mätinstrument för att studera frågan. Under devisen Absence of proof is not proof of absence.
Kliniskt ser du en förändringsprocess som är i förhållande till hur mycket och hur länge man har rökt.
Så till frågan innan vi fortsätter den här diskussionen. Vad är det som du vill ha konstaterat?
Mvh
[borttaget]
Tack återigen för snabbt svar.
Jag försöker hitta evidens för ert påstående om cannabis ”kroniska effekter”.
Detta innebär att jag söker er definition av vad det innebär, inte exempel från vad som står i en ordbok. Det innebär inte heller vad som framkommit i djurförsök.
Tvärtom vad du påstår finns det visst forskning som ger tydliga belägg för att cannabis inte ger någon permanent effekt efter ca 4 veckors uppehåll: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22731735
Så frågan kvarstår: var finner du evidens för att enbart ett bruk av cannabis, hos människor, skulle ge en ”kronisk effekt”?
Mvh Johan Svensson
Nu tycker jag att jag har gett en definition. Ledsen att du inte finner det korrekt. .
Tack för dialogen
Mvh
[borttaget]
Finner vad korrekt? Än så länge har jag inte sett enda belägg för att vare sig din definition av ”kroniskt” annat än de tre exemplen du kopierade från en ordbok, eller att ett cannabisbruk skulle ge några permanenta effekter.
Mvh Johan Svensson
Sedan dess är det tyst. Psykologens påstående om cannabis ”kroniska effekter” kvarstår. Vad anser du om evidensen bakom påstpendet? Kommentera gärna nedan.
Det har blivit mycket ECAD på sistone. Jag har bara skrapat på ytan av alla tokigheter, myter, lögner och fullständigt horribla historier som följer denna organisation. Men det verkar aldrig ta slut. Så sent som igår kväll skrev Marcus Häggström en serie tweets som jag gärna delar.
Läs och döm själva om ECAD hör hemma som en av Sveriges viktigaste lobbyorganisationer inom drogfrågor.