Bilden är en skärmdump från livesändningen av projektets första seminarium. Till höger i bild: föreläsaren Pelle Olsson samt projektets ledare Sven-Olov Carlsson.
Bakgrund
I april 2017 gick Sveriges samlade nykterhetsrörelser ut med nyheten att de ska lyfta narkotikafrågan genom att ”öka sin kunskap och mer aktivt bemöta legaliseringsivrare i debatten” i ett projekt som startar i maj samma år, och fortgår i sammanlagt tre år.
Projektets namn är Prevent don’t promote, och förkortas hädanefter i detta inlägg som PDP. De har i dagsläget en webbplats samt en Facebooksida.
Ledare för PDP är Sven-Olov Carlsson, tidigare ordförande för IOGT-NTO och numera ordförande för World Federation Against Drugs (WFAD).
Sven-Olov Carlsson. Källa: linkedin
PDP:s mål kan sammanfattas i att Sveriges samlade nykterhetsrörelser vill driva teserna om att en fortsatt restriktiv narkotikapolitik är bra, att prevention är bästa sättet att förebygga missbruk, att ”drogfrihet” bör vara målet med svensk narkotikapolik samt att alla alternativa synsätt på sakfrågan är likställt med att ”tillåta mer knark i våra samhällen”.
Kort och gott, samma gamla skåpmat men i en ny förpackning.
PDP arrangerade även ett ”Kunskapsseminarium” i Stockholm, som nyligen sändes live på Facebook. Jag såg detta seminarium, och förvånades över mycket som presenterades och sades.
Men vi kommer till seminariet senare.
I en intervju som PDP:s ledare Sven-Olov Carlsson nyligen gjorde i Alkohol & Narkotika sade han nämligen något som fick mig att reagera.
– Det finns starka krafter som vill luckra upp den restriktiva narkotikapolitiken, både internationellt och i Sverige. Vi ska opinionsbilda i vad konsekvenserna blir av en legalisering och hur en legalisering leder till att man släpper in starka kommersiella krafter på narkotikaområdet. Det är obegripligt att man i den narkotikapolitiska debatten inte vill se och förstå detta samband.
Påståendet att det i Sverige skulle lura ”krafter” som vill legalisera narkotika möter jag ofta från polis, förbudspolitiker samt lobby- och nykterhetsorganisationer. Men hittills har ingen brytt sig om att definiera vad dessa påstådda ”krafter” skulle bestå av.
Därför gläder det mig när chefredaktören för Alkohol & Narkotika direkt ställer följdfrågan:
Vilka krafter syftar du på?
Sven-Olov svarar:
– Det finns starka ekonomiska intressen som försöker påverka utvecklingen och ser potentialen i en kommersialisering av narkotikamarknaden. Det som nu händer i Colorado är ett varnande exempel, med högre tillgång av narkotika.
Påstår Sven-Olov att ”ekonomiska intressen” på något sätt påverkar narkotikamarknaden i Sverige? Jag mejlade honom i hopp om att får svar på frågan.
Hej Sven-Olov! Mitt namn är Johan Svensson. Sedan 2017 agerar jag drogpolitisk talesperson i Piratpartiet, med specialisering på cannabisrelaterade frågor och skademinimerande insatser.
Jag hoppas du kan hjälpa mig en en fråga som bland annat Alkohol & Narkotika lyfte i sin intervju med dig: ”Vilka krafter syftar du på?”. Alltså; vilka krafter är det du menar vill ”legalisera narkotika” i Sverige?
Jag har många gånger ställt samma fråga till debattörer, poliser, politiker samt lobby- och nykterhetsrörelser. Men ingen har kunnat definiera vilka dessa krafter i Sverige är.
Förhoppningsvis kan du hjälpa mig. Vem är det annars nykterhetsrörelsen mobiliserar emot?
Tyvärr valde Sven-Olov att aldrig svara på det mejlet, eller ens meddela om han mottagit det.
Narkotikadebattören Magnus Callmyr sammanfattar på ett tydligt sätt kritiken mot många av Pelle Olssons påståenden. I korthet består den av att Pelle Olsson systematiskt bortser från relevant data som inte stöder hans teorier, russinplockar valda stycken ur studier för att hitta stöd åt sina argument samt presenterar många uppseendeväckande påståenden som saknar stöd i forskning.
Seminariet livesändes i två delar på PDP:s Facebooksida. I kommentarsfältet kritiserade jag bland annat Pelle för att i föreläsningen presentera påståenden som saknar stöd i forskning, samt att han bortser från relevanta och moderna studier. Detta är kritik Pelle känner till sedan tidigare, men valt att inte bry sig om.
Men nog om Pelle. Det är under pausen något intressant händer.
1:45:20 in i livesändningen ställer sig PDP:s ledare Sven-Olov bakom kameran för att tala med en annan person om seminariet. Vad ingen vet är att kameran fortfarande sänder, och att deras dialog går rätt ut i sändningen.
Okänd: Det är väldigt många som kollar nu va. Man kan chatta in frågor, och eeh… det visste inte jag faktiskt. Utan det är en som heter Svensson… Johan Svensson som ifrågasätter [ohörbart]. Jag tror inte jag har Herr Johan Svensson. Vem är det?
Vad personen talar om är den kritik jag framfört mot Pelles föreläsning i kommentarsfältet.
Sven-Olov: Du det kan vara han som skrev till mig… Det är vår motståndare i så fall om det är han.
Okänd: Han verkar nästan vara drogliberal alltså…
Sven-Olov: Ja, ja, ja… Jag ska se om det är han, eeh… jag har en som som skrev till mig igår, och ifrågasatte [ohörbart].
Mejlet Sven-Olov hänvisar till är samma mejl som nämns ovan, där jag frågar Sven-Olov vilka ”krafter” det är som påstås vilja legalisera narkotika i Sverige.
Okänd: Det här är väldigt intressant för framtiden. För här kan folk verkligen ställa frågor.
Sven-Olov: Ja, ja…
Okänd: (citerar min kommentar) ”Pelles påståenden kring aktiva cannabisbrukare och minne saknar stöd i forskning”, står det.
Sven-Olov: Jo det är han. Det är han. Han skrev igår.
Okänd: Ja du förstår…
Sven-Olov: Piratpartiet, han ifrågasatte det jag skrev i en debattartikel att det finns krafter, och då frågade han vilka krafter syftar du på. Då tänkte jag svara ”dig!”.
(båda skrattar)
Konversationen finner ni som sagt 1:45:20 in i detta klipp. Det kan vara svårt att höra, så höj volymen.
Resterande samtal handlar om drogliberaler och ”motsidan”, samt hur tekniken gjort det möjligt att nå ut till en större publik.
Frågan är om svensk nykterhetsrörelse är beredd på den transparens det innebär.
Sven-Olov svarar äntligen på frågor – del 1
Med bakgrund av att Sven-Olov i livesändningen erkänt att han läst min fråga, skickar jag honom ett nytt mejl. Vad som följer är en mejldialog som mycket tydligt påvisar de kommunikativa problem svensk nykterhetsrörelse har.
Hej igen Sven-Olov. Nu när jag vet att du läst mejlat jag skickade vill jag lägga till ytterligare en fråga, baserat på det samtal du hade framför kameran under dagens föreläsning av Pelle Olsson.
Hur resonerar du, som ansvarig för Svensk nykterhetsrörelse mobilisering, i argumentet att det skulle vara jag, drogpolitisk talesperson i Piratpartiet, som är den kraft ni avser bemöta?
Tack på förhand.
Var står du själv i frågan?
S-O
Tack för svar.
Vilken sakfråga menar ni? Jag vill återigen påminna om de i nuläget två frågorna jag tidigare ställt.
Narkotikapolitiken
Tack för svar.
Återigen, vilken del inom narkotikapolitiken är det ni avser? Sakfrågan är ganska stor, så du behöver vara mer specifik. Jag vill återigen påminna om de frågor du tidigare fått av mig.
Du får svara på det du vill
Jag är ledsen, men jag förstår inte vad du menar. Du vägrar specificera vad det är jag ska svara på, men vill samtidigt att jag ska ”svara på det jag vill”?
Återigen vill jag påminna om de frågor du tidigare fått av mig. Om du inte avser svara så behöver du bara säga detta, men jag tycker nog att lanseringen av denna stora mobilisering förtjänar ditt engagemang att göra just det projektet avser; ta dialogen.
Här upphörde vår mejldialog, då Sven-Olov slutade svara.
Sven-Olov svarar äntligen på frågor – del 2
Jag vill ge vår mejldialog en sista chans, så jag skickar Sven-Olov ett mejl i hopp om svar från någon annan inom projektet:
Hej igen Sven-Olov.
Tack för dina tidigare mejl. Men avser du svara på någon av de frågor jag tidigare ställt? Om inte, kan du vänligen hänvisa mig till någon som är bättre lämpad att svara?
Jag förmodar du följer den narkotikapolitiska debatten väl och känner till att det finns krafter dom vill liberalisera narkotikapolitiken. Det trodde jag var allmänt känt.
S-O
Tack för svar, men du verkar ha missförstått båda mina frågor.
1. Kan du nämna en enda av dessa krafter som agerar i Sverige, vilket var ditt påstående i intervjun.
2. Hur resonerar du, som ansvarig för Svensk nykterhetsrörelse mobilisering, i argumentet att det skulle vara jag, drogpolitisk talesperson i Piratpartiet, som är den kraft ni avser bemöta?
Vad tycker du om svensk narkotikapolitik?
S-O
Efter detta svar ber jag om att få avsluta mejldialogen, och tackar en ovillig Sven-Olov för hans tid. Jag kommer inte få något svar ens om jag hade frågat tio gånger till. Frågan kring vilka ”krafter” det är som i Sverige avser legalisera narkotika förblir obesvarad.
Så vem eller vilka är det meningen att Sveriges samlade nykterhetsrörelser ska mobilisera emot?
Som tur var sparade jag det oredigerade originalklippet på Youtube.
Med bakgrund av att bevis för samtalets existens nu öppet finns att tillgå, mejlade jag Sven-Olov en sista gång i hopp om att få något slags bemötande.
Hej igen Sven-Olov.
Jag skrev ett inlägg kring vår mejldialog. Denna finner ni här: https://www.snilletjohan.se/2017/05/11/nykterhetsrorelserna-gor-bort-sig-i-narkotikafragan.
Har ni någon kommentar till de påståenden kring mig som person ni gjorde i pausen under Pelle Olssons föreläsning? Bland annat påstod du att jag skulle vara ”er motståndare”.
Vad tycker du om den svenska narkotikapolitiken?
S-O
Vid tre separata tillfällen har jag nu försökt få PDP:s ledare att svara på frågor kring projektets syfte samt det samtal som skedde när de trodde kameran var avstängd. Sven-Olov har konsekvent vägrat att svara vid alla dessa tillfällen.
Sveriges samlade nykterhetsrörelser uppför sig som om de vore handlingsförlamade och vilsna.
Sverige förtjänar bättre.
Uppdatering 20 september
Den 29 augusti sände PDP återigen två föreläsningar. Denna gång med två representanter från svenska polisväsendet.
Tittare uppmanas ställa frågor till PDP och föreläsarna. Jag passar därför på att återigen be Sven-Olov nämna vilka ekonomiska intressen det är han påstår vill legalisera narkotika i Sverige. PDP svarar med följande kommentar:
I skrivande stund är det 20 september, och ännu har ingen återkoppling skett från vare sig Sven-Olov eller PDP.
Då var vi tyvärr där igen. En individ med koppling till Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) hävdade att ett bruk av cannabis minskar IQ, återigen med påstått stöd av Dunedin-studien.
Trots att Dunedin-studien aldrig kunnat visa några kausala samband att ett isolerat bruk av cannabis skulle minska IQ , presenterades den här som en ”ny studie” – vilken påstods ge belägg för sambandet.
Kerstin Käll försvarar sig
När en deltagare räcker upp handen och ifrågasätter varför Kerstin använder Dunedin-studien som källa, hänvisar hon plötsligt till ytterligare en studie, vilken påstås styrka påståendet.
Detta är mejlet som deltagaren mottar från Kerstin efter konferensen:
Hej
Och tack för senast. Alltid bra med kritik, så man tvingas läsa på lite extra.
Här är studien som jag grundade mina argument på:
Moffitt TE, Meier MH, Caspi A, Poulton R (2013). Reply to Rogeberg and Daly: no evidence that socioeconomic status or personality differences confound the association between cannabis use and IQ decline. Proc Natl Acad Sci U S A. 110(11):E980–2.
Med vänlig hälsning
Kerstin Käll
Studien hon hänvisar till ger dock inga som helst stöd till påståendet om cannabis och IQ. Den visar enbart att socioekonomiska faktorer inte är hela alternativa förklaringen till den påstådda minskningen av IQ hos deltagare i Dunedin-studien.
Deltagaren påpekar detta och får följande svar från Kerstin:
Hej igen
Dunedinstudien är ju en epidemiologisk studie, dvs den påvisar samband, men kan aldrig bevisa kausalitet (att det är många paraplyer när det regnar bevisar inte att regnet beror på paraplyerna). Det som finns är djurstudier på ”tonårsmöss”, där det finns en möjlig mekanism, som man kan studera när man går in och manipulerar det cannabinoida systemet under hjärnans utmognad. Sedan behövs givetvis många fler studier som bekräftar orsakssambandet (kausaliteten) om det finns.
När det gäller ställningstagande till t.ex. avkriminalisering av cannabis t.ex. så brukar man ju tänka efter försiktighetsprincipen. Finns det en risk, i detta fallet både epidemiologi och djurstudier som pekar på risk för hjärnskador vid regelbundet bruk under tonårstiden, så är det rätt uppenbart för mig att vi bör skydda våra ungdomars hjärnor.
Med vänlig hälsning
Kerstin Käll
Kerstin menar nu plötsligt att resultaten från djurförsök (som aldrig ingått i Dunedin-studien) ger henne anledning att varna allmänheten för en eventuell effekt (som inte påvisats hos människor), med stöd av försiktighetsprincipen.
Detta är något helt annat än vad som presenterades under hennes föreläsning.
Kerstins och min mejlkonversation
Jag mejlar Kerstin Käll för att reda ut de frågetecken som omringar hennes påstående under konferensen:
Hej Kerstin.
Mitt namn är Johan Svensson. Jag är nyligen tillsatt drogpolitisk
talesperson i Piratpartiet, med specialisering på cannabisrelaterade
frågor.
Det har kommit till min kännedom att Dunedin-studien (återigen)
använts som evidensunderlag för påståendet att ett isolerat bruk av
cannabis skulle orsaka en minskning av IQ. Något som av dig
presenterades som en ”ny studie” under Expanding Minds STP 2017.
Vänligen se bifogad bild.
Till min kännedom ger Dunedin-studien inget underlag till ett sådant
påstående. Eventuell signifikans försvinner när vi tar hänsyn till
exempelvis övrigt drogbruk eller socioekonomiska faktorer. Legitimerar
du påståendet genom att åberopa Försiktighetsprincipen med bakgrund av
ett fåtal djurförsök?
Du ska även ha lovat en deltagare att i efterhand skicka material som
skulle ge belägg för påståendet. Men detta material påvisar enbart att
socioekonomiska faktorer inte förklarar vad vad Meier-studien fann.
Kan du vänligen utveckla ditt resonemang kring Dunedin och påståendet
att ett bruk av cannabis skulle minska IQ?
Kerstins svar inkom samma dag:
Hej!
Detta var studien jag skickade till [CENSURERAT]
Moffitt TE, Meier MH, Caspi A, Poulton R (2013). Reply to Rogeberg and
Daly: no evidence that socioeconomic status or personality differences
confound the association between cannabis use and IQ decline. Proc
Natl Acad Sci U S A. 110(11):E980–2.
Med vänlig hälsning
Kerstin Käll
Då Kerstin inte svarade på någon av mina frågor, skickade jag henne detta svar:
Tack för svar.
Som jag skrev i mitt ursprungliga mejl: detta material påvisar enbart att socioekonomiska faktorer inte förklarar vad vad Meier-studien fann.
Studien du hänvisar påvisar alltså inte att Dunedin-studien skulle ge några belägg för att ett isolerat bruk av cannabis skulle minska IQ. Detta var ju ditt påstående under konferensen.
Ska jag tolka ditt svar som att du gjort påståendet utan några egentliga stöd i forskning?
Där upphör vår mejlkonversation, då Kerstin valde att sluta svara. Som vi sett många gånger förut, avslutar man dialogen vid frågor om belägg för påståendet.
Och varför skulle Kerstin bry sig? Konferensen genomfördes ju och budskapet gick ut. Oavsett om det har stöd i forskning eller ej.
Med en suck drar jag mig till minnes ett uttalande om sprutbyte som Kerstin Käll gjorde 2016. Varför tillåter vi lobbyverksamhet som den från RNS fortgå i hälsofrågor?
”Argument att det saknas stöd för sprututbytets effektivitet finner Patrik Stenvard (M) enbart i påståendet att metoden inte skulle minska andelen som injicerar droger. Men det har aldrig varit verksamhetens syfte att hjälpa injektionsbrukare bli drogfria. Tror Patrik det har han misslyckats förstå Socialstyrelsens egen motivering till den verksamheten; att förebygga spridningen av dödliga blodsjukdomar.
Utvärderar vi däremot metodens effektivitet utifrån dess syfte, finner vi stort stöd från både internationell som svensk forskning.
Att sprutbytet samtidigt ökar kontaktytan mellan injektionsbrukare och vården får vi på köpet. Likaså har det visat sig att riskbeteenden kopplat till injektionsbruket minskar. Vilket är en följd av det neutrala och icke-dömande samtalet mellan personal och klient i fråga om bruket. Kostnaden för ett par kanyler är försvinnande liten i jämförelse med de resurser som krävs för att behandla sjukdomar som HIV och hepatit-C.
Patrik verkar mena att det inte anses värt att förebygga sjukdom utanför den vaga idén om det narkotikafria samhället. Det påstås vara meningslöst att förbättra drogbrukares hälsa och situation, om metoderna inte anses bidra till att göra dem drogfria. Det är just denna ideologi som FN kritiserade Sverige för under det senaste toppmötet i New York förra året.
Nej, det är inte upp till potentiella väljare om Nya Moderaternas inställning i drogpolitiken är smaklös eller ej. Det är däremot upp till läkare och forskare att bestämma hur vi på bäst sätt räddar liv och förebygger sjukdom. Jag föreslår att vi gemensamt börjar lyssna på dem.”
Johan Svensson
Drogpolitisk talesperson Piratpartiet
Rapporten från Kanadensiska arbetsgruppen för regleringen av cannabis har nu publicerat sina rekommendationer kring regleringen av cannabis. Dokumentet ska därför ej ses som ett slutgiltigt regelverk.
Rekommendationerna har man framställt genom det gemensamma samarbetet mellan kommunstyrelser, experter, patienter, advokater, regeringsrepresentanter, en undersökning med svar från över 30.000 kanadensare samt information man skaffat sig genom besök i Colorado, staten Washington och Uruguay – där nöjesbruket av cannabis är legalt.
Rapporten erkänner att konsumtionen av tobak och alkohol utgör ett större hot än cannabis och rekommenderar därför en åldersgräns på 18 år. Denna relativt låga åldersgräns sätter man primärt för att motverka köp via en svart marknad.
Rapporten erkänner även efterfrågan av cannabisextrakt, och varnar för att restriktioner inom detta område riskerar skapa en svart marknad. Eftersom dessa extrakt tenderar att ha hög THC-styrka vore en begränsning avstyrkan meningslös. Istället rekommenderar man en pris- och beskattningsmodell som uppmuntrar bruket av svagare cannabisprodukter.
Man rekommenderar även att cannabis inte ska säljas i butiker som även säljer alkohol och tobak. Personal i butiker som säljer cannabisprodukter ska genomgå en utbildning kring riskerna med bruket, hur man säkerställer åldersgränser och försäljningen till nyktra kunder, hur man undviker överdriven konsumtion samt information till turister.
Sammanfattning
Åldersgräns 18 år. Man öppnar även för att lokala provinser ska kunna sätta egna åldersgränser för att överensstämma med regelverket kring alkohol och tobak.
Regeringen får monopol på all partihandel (grossistverksamhet).
Individer får bära upp till 30 gram och odla upp till 4 plantor på max 100 cm vardera.
Konsumtion tillåten på cannabissalonger, cannabisklubbar och speciella ”tasting rooms”.
Ätbara cannabispreparat (edibles) samt cannabisextrakt tillåts.
Maximalt tillåten övre gräns för THC-styrka hos ätbara cannabispreparat (edibles), men inte för extrakt.
Inga produkter tillåts som blandar cannabis med alkohol, tobak, nikotin eller koffein.
Inga produkter får vända sig till barn.
Produkter får visas i skyltfönster.
Strikta begränsningar och förbud för skyltfönster som marknadsför cannabis tillsammans med alkohol eller tobak.
Utbildningsprogram för att säkerställa kunskapsnivån hos butikspersonal.
Fast lägsta pris för att undvika priskrig mellan konkurrenter.
Pris och beskattning anpassas för att avskräcka köp av produkter med hög THC-styrka.
Läkare uppmanas läsa på och informera patienter om risker samt eventuella fördelar med att använda cannabis som läkemedel, men de kan inte längre skriva ut naturlig cannabis på recept.
Övriga punkter i korthet
Omfattande restriktioner gällande marknadsföringen av cannabis och relaterade produkter av alla slag, inklusive sponsoravtal och varumärkesbranding, i likhet med gällande restriktioner för tobaksprodukter.
Begränsad marknadsföring på platser endast vuxna har tillträde till, i likhet med gällande tobakslagar.
Krav på enkla förpackningar för cannabisprodukter där följande information måste anges: företagsnamn, typ av strain, pris, mängd THC och CBD samt varningar.
Strikta sanktioner mot falsk eller vilseledande marknadsföring som uppmuntrar till överdriven konsumtion.
Krav att alla typer av terapeutiska anspråk i marknadsföring måste överensstämma med rådande lagstiftning.
Krav på tillsyn av cannabiskoncentrat för att minimera riskerna förknippade med illegal produktion.
Utveckla ett flexibelt lagverk för att möta framtida forskningsresultat i begränsandet av THC eller andra komponenter.
Utveckla och implementera en faktabaserad informationsstrategi för att informera kring riskerna med problematiskt drogbruk och agera rådgivande för att underlätta ett tryggare drogbruk.
Förbud för alla typer av produkter vilka anses vara lockande för barn. Inklusive produkter som påminner om eller efterliknar mat, är paketerade för att påminna om godis, eller paketerade i starka färger eller med tecknade figurer eller bilder som anses lockande för barn.
Krav på ej genomskinliga, återförslutningsbara förpackningar som är barnsäkra eller svåra för barn att öppna. Dessutom gäller följande för ätbar cannabis: enportions-förpackningar med standardiserad THC-symbol, samt en övre gräns för THC-styrkan i varje portion.
Förbud av mixade produkter, exempelvis cannabisinfuserad alkohol eller cannabisprodukter med tobak, nikotin eller koffein.
Krav på märkning av cannabisprodukter: varningar i form av exempelvis ”HÅLL BORTA FRÅN BARN”, THC- och CBD-styrka, samt generella märkningar hos mat och dryck för ätbara cannabisprodukter.
Skapandet av ett flexibelt lagverk för att möta upp framtida cannabisprodukter av specifika produkttyper.
Sedan 2012 sänder norska NRK dokumentärserien Folkopplysningen, ett tv-program som undersöker vetenskapen bakom healing, homeopatiska behandlingar, elöverkänslighet, spiritualism, etc. Programmet kan liknas vid ett Uppdrag Granskning som undersöker pseudovetenskap. 2015 vann de pris för bästa magasin- eller livsstilsprogram.
Onsdagen 7 september 2016 handlade veckans avsnitt om cannabis. I efterdyningarna av sändningen kritiserades Norges justitieminister Anders Anundsen för sitt uttalande att ”cannabis är farligare än alkohol”, ett påstående han saknade tillräckliga belägg för.
När ser vi något liknande sändas i Sverige?
Svaret är att det har redan sänts. Tv-Programmet Sephyr sände 1998 i SVT1 ett avsnitt som sakligt försökte avhandla cannabis ur ett synsätt utan moraliserande pekpinnar. Det hann sändas en enda gång, innan Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) anmälde avsnittet till Granskningsnämnden där det fälldes och aldrig sändes igen. Klicka här för att se delar av avsnittet om cannabis på Youtube.
Se avsnittet från Folkeopplysningen om cannabis (på norska) nedan.
Anledningen till att jag en gång startade denna blogg var tack vare en fråga jag ställde till SMART Ungdom på Twitter. Under en konferens lade de upp bilder på materialet de gick igenom. På en bild kunde jag läsa texten ”Medicinsk cannabis = kvacksalveri”. Jag reagerade på texten då medicinsk cannabis redan är tillgänglig via läkare i Finland, Norge, Danmark, Italien, Tyskland samt ett tiotal EU-länder.
Att kalla preparatet ”kvacksalveri” kände jag kanske inte riktigt är SMART Ungdoms uppgift. Som lobbyorganisation bör de givetvis arbeta enligt deras syfte, men de bör ej tolka läkarförskriven medicins legitimitet utifrån deras ideologi.
Så jag frågade på Twitter hur SMART motiverar detta ordval. Svaret kom omedelbart i form av en blockering. Jag frågade då på Facebook, och blev blockerad där med.
Detta skedde 2015. Idag fick jag svar.
Med bakgrund av att andra personer också blivit blockade av SMART Ungdom på Twitter, mejlade jag generalsekreterare Lisa Klefbom.
Hej Lisa!
Mitt namn är Johan Svensson. Jag är sedan två år tillbaka verksam som narkotikapolitisk debattör inom frågor som skademinimering, evidensbaserad droginformation och minskad skadeverkan från bruket av cannabis. Jag är sakkunnig inom cannabisfrågor hos Piratpartiet och tillhör kontaktnätverket Centrum För Narkotikavetenskap.
Förra året såg jag en tweet tillhörande SMART Ungdom med en bild från en föreläsning (se bifogad bild i detta mejl). Jag frågade vad resonemanget var bakom påståendet att medicinsk cannabis skulle vara ”kvacksalveri”. Detta med bakgrund av att preparatet redan är tillåtet via läkare i Norge, Danmark, Finland samt ett tiotal EU-länder.
Dock blev, istället för att få ett svar, blev jag omedelbart blockerad. Jag frågade några månader senare en annan medarbetare hos SMART, och blev blockerad. Jag letade upp ditt konto på Twitter för att ställa samma fråga, men såg du redan blockerat mig, trots att vi aldrig samtalat. Jag ställde då samma fråga på Facebook, men blev blockerad där med. Så sent som idag uppmärksammade en kontakt till mig att han, vid namngivning av ditt konto på Twitter, också blivit blockerad.
Rekommenderar du någon alternativ typ av kommunikation, eller är det SMART:s policy att ignorera frågor och omedelbart blockera konton i sociala medier vid frågor kring verksamheten?
Lisas svar kom redan dagen efter.
Hej Johan,
Tack för ditt mail.
Vi känner till den agenda du driver, och kan konstatera att våra åsikter går isär. Vi lutar oss på ett annat underlag än det du hänvisar till och arbetar drogförebyggande med fokus på unga omfattande alla droger legala såväl som illegala. Vi är inte intresserade av att via våra sociala medier föra den debatt som du initierat twitter och har därför valt att inte diskutera det vidare med dig där.
Jag hoppas du kan respektera att vi tycker olika och önskar dig en fortsatt trevlig vecka!
Mitt svar.
Hej Lisa. Tack för svar.
Vilken agenda är det du menar att jag driver?
Återigen, min enda fråga till SMART Ungdom var varför man väljer att kalla medicinsk cannabis för ”kvacksalveri”, trots att preparatet redan är tillgängligt via läkare i Norge, Finland, Danmark samt ett tiotal EU-länder.
Jag ser fram emot ett faktiskt svar på frågan.
Svaret kom direkt.
Jag är ledsen Johan, men vi kommer inte kommentera det vidare.
Och där tar mejldialogen slut. Det blev aldrig något svar på frågan. Det ansågs viktigare att angripa ”min agenda” och hänvisa till ett icke namngivet underlag.
Varför är en så enkel fråga så svår att svara på?
Är det fritt fram för SMART Ungdom att angripa alla mediciner de inte ”tror på”?
Av nyfikenhet loggar jag ut från Twitter för att kunna ta en titt på vad SMART Ungdom numera publicerar i sitt flöde. Direkt ser jag en bild där de påstår att fler tonåringar brukar cannabis sedan legaliseringen i Colorado.
Detta påstående gör de med stöd av data från 2006 – 2014, som framkommer av grafen i bilden. Vad man inte insett är att legaliseringen dock skedde 2014. Grafen visar alltså ungdomsbruket innan legaliseringen ens skedde. Påståendet kan inte stämma med bakgrund av den data som presenteras.
SMART Ungdom kunde inte legitimerat min kritik på ett tydligare sätt.
