Just nu pågår en intressant debatt på Facebooksidan för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). Med bakgrund av Staffan Hübinettes åsiktsartikel om drogtester i svensk skola fann sig RNS plötsligt i en kritikerstorm de inte är vana vid att möta. Antagligen var det därför som RNS i ett mycket sällsynt fall faktiskt kände sig tvingade till att bemöta kritiken.

I samtal med andra personer som tidigare debatterat med RNS har jag förstått att de ofta raderar kommentarer och helt enkelt blockerar författaren bakom kritiken från deras sociala medier. Jag återger därför debatten i sin helhet nedan, ifall kommentarerna plötsligt skulle försvinna från RNS Facebooksida.

RNS svar återges nedan med en blå kantlinje på vänstersidan.

---

RNS fortsätter (mot Skolinspektionens syn på saken) arbeta för tvingande drogtester i svensk skola. En mycket problematisk metod som Magnus Callmyr bemötte redan 2015: http://www.magnuscallmyr.se/…/drogtester-och…/

Det största problemet med RNS metoder är vad som händer med elever som inte vill göra drogtester och riskerar avstängning. Plötsligt är du skyldig tills motsatsen bevisats. Inte för att RNS bekymrar sig om en eventuell stigmatisering i jakten på det narkotikafria samhället.

Syftet med drogtester är inte att skolan ska straffa eller göra sig av med missbrukande elever. Det är ett verktyg för att tidigt ingripa och hjälpa elever med problem och se till att de klarar sina studier på bästa sätt.

Jag citerar åsiktsartikeln: ”[…] Grundlagens skydd mot tvingande kroppsligt ingrepp från det allmänna ska kvarstå men möjligheten att använda drogtester och avstängning som konsekvens införas även i teoretiska utbildningar och moment.”

Bevisbörda är en juridisk term RNS bör slå upp i närmaste ordbok. En elev kan inte anses leva under hot om avstängning enbart pga misstanke om drogbruk. Tanken baseras på en Bejerotsk syn på bruket som en epidemi, som sprider sig i samhället. En lika problematiskt som ålderdomlig syn.

Kan RNS visa belägg för effektiviteten hos tvingande drogtester i svensk skolmiljö? Eller är detta ÄNNU ett fall av en ”tänk-på-barnen”-retorik där RNS målar upp en skräckbild av en halmdocka?

RNS kanske samtycker att jag på måndag nästa vecka väntar med polis utanför arbetsplatsen. Obligatoriska drogtester, med hot om omedelbar avstängning om ni vägrar.

Det är självfallet inte så det går till vid ett drogtest på skolan. Det hade även du vetat om du någon gång arbetat med de här frågorna inom skolans värld. Som sagt används drogtest som underlag för fortsatt stöd och är inte till för att skicka ut någon från skolan. Om en elev visar positivt test bör en handlingsplan göras upp i samverkan mellan socialtjänst, skola, elev och vårdnadshavare och som beskriver vilket stöd eleven ska erbjudas. Hur det ser ut beror på omständigheterna och behovet i det enskilda fallet. Utgångspunkten bör vara att eleven ska bli drogfri, fungera i skolan och klara av studierna samt att skydda och skapa trygghet för andra elever och skolmiljön. Det kan i vissa fall vara motiverat med ett kortare avbrott (sjukskrivning/giltig frånvaro) i en akut situation. Men det är då viktigt att eleven får stöd och hjälp under den tiden och inte hamnar i ett vakuum. Ett alternativ kan vara en kortare tids hemundervisning. Att lämna ett urinprov är alltså inte ett straff utan endast en kontrollåtgärd som hjälper både skolan och eleven.

Bejerots syn på hur narkotikabruk sprids är knappast ålderdomlig utan högst relevant. RNS föreslår inte tvingande drogtester i skolmiljö, drogtester är alltid frivilliga, endast polisen kan använda tvingande drogtester vid misstanke om brott. Elever som misstänks använda droger erbjuds idag att lämna ett drogtest som är frivilligt. I många gymnasieskolor används även slumpvisa drogtester i samband med vissa praktiska moment. Testerna är frivilliga, men att avstå innebär en konsekvens i form av att inte kunna delta i de praktiska momenten.

Studier på effekterna av drogtester i skolmiljö är begränsade, men det finns ett antal huvudsakligen amerikanska som visar på vissa positiva effekter. Inom arbetslivet finns studier som visar på positiva effekter. I Folkhälsoinstitutets kunskapsöversikt Narkotikan i Sverige framhålls också drogtester som en metod för att öka upptäcktsrisken i det man kallar ”socialt intakta miljöer” som skolan, arbetslivet och trafiken och som därigenom har en förebyggande effekt.

Jag har inte påstått att ett positivt drogtest inte skulle innebära att en elev inte blir satt i behandling. Det är ord ni sätter i min mun.

1. Svara på hur ser ni på omvänd bevisbörda, i strid med vedertagen juridik? Drogtesterna ni så gärna vill ha in i svensk skolmiljö är i praktiken tvingande då en elev som inte vill göra dem automatiskt blir misstänkt för drogbruk. Testerna är ytterst stigmatiserande, något som är förödande för en skolungdom.
2. Hur hanterar ni bifynd? Låt oss säga att en elev har recept på ett narkotikaklassat lugnande eller sömnmedel – 2014 hade 24367 patienter i åldern 0-19 år recept på ATC-kod N05C ”Sömnmedel och lugnande medel” – vilka kommer upptäckas i drogtester. Det kan ligga i elevens intresse att inte berätta varför hen har recept på något av dessa för någon i skolan. Tystnadsplikten, ni vet.
3. Hur gör ni med elever över 15 år, som är straffmyndiga? Ska dessa rapporteras till polisen? Är det etiskt försvarbart?
4. Bejerots teorier om det problematiska brukets spridning saknar stöd i modern forskning. Hur kan ni påstå att den fortfarande är aktuell?
5. Ni har helt rätt i att det saknas svenska studier som påvisar att drogtester i svensk skolmiljö på något sätt skulle minska bruket av droger. Det ni talar om är en signalpolitik som saknar stöd av forskning och som än idag inte kan uppvisa resultat i form av minskad drogbruk. Ni talar om ”amerikanske studier” när AAP själva gått ut och avrått från drogtester i skolmiljö då det saknas evidens för dess nytta: https://www.aap.org/…/AAP-Opposes-In-school-Drug…

Inte heller Skolinspektionen håller håller med RNS teorier: https://www.skolinspektionen.se/…/Stallning…/Drogtester/

I flera svenska gymnasier har elever den senaste tiden stängts av efter att ha vägrat drogtester. RNS fortsätter arbeta för metoder ni ”tror på”, istället för att se till modern forskning.

1. Slumpvisa drogtester används idag på många skolor i samband med praktiska moment. Testerna är frivilliga men att avstå innebär att eleven inte kan delta i de praktiska momenten och praktik. Skälet är att man vill förebygga skador och olyckor. Ingen annanstans på arbetsplatser för vuxna skulle en arbetsgivare acceptera ”osäkert läge”.
Vad frågan nu gäller är teoretiska moment där skolan idag inte kan agera utan tvingas acceptera att elever som använder droger kan fortsätta att delta i undervisningen med de konsekvenser det kan medföra för andra elever.
Rätten att avstå från att lämna drogtest utan konsekvenser hamnar i motsättning till rätten till en trygg, säker och narkotikafri skolmiljö. Det problemet är reellt och skolor står inför det varje dag, därav artikeln.
De få undersökningar som gjorts av elevers syn på detta visar att eleverna tycker det är bra att skolan inför en tuffare policy. Det har också stöd i praktisk erfarenhet från de skolor som arbetar på detta sätt.

2. All drogtestning ska följa de riktlinjer för säker drogtestning som finns beskrivna av ex SWEDAC där man har rutiner för att hantera bifynd i form av läkemedel.

3. Elever som lämnar positiva drogtest inom socialtjänsten, sjukvården eller skolan anmäls inte till polisen. Endast vid akut påverkan på plats tillkallas polis som då kan ta ett tvingande drogtest.

4. När det gäller frågan hur narkotika sprids är begreppet Drug epidemic vedertaget där spridningen sker på individnivå bland användare.

5. Det finns en svensk mindre studie som antyder positiva effekter och publicerats i Läkartidningen (2010). Ett antal amerikanska studier visar positiva effekter men har skiftande vetenskaplig kvalitet. Endast två randomiserade kontrollerade studier i skolmijö finns som antyder vissa positiva effekter och som refererats i SBU:s nya kunskapsöversikt om drogprevention i skolan. Däremot finns stabilare studier gjorda inom arbetslivet som visar positiva effekter. Enbart drogtester löser inte problemet, men som en del i en strategi med flera olika förebyggande och tidiga insatser fyller de en viktig funktion. Uppgiften för skolan är att förebygga men också upptäcka tidigt och i samverkan med socialtjänsten tidigt ge stöd och hjälp till eleven för att klara studierna. Fortsatt användning av droger innebär en betydande risk för att studierna påverkas negativt.

Tack för svar.

Det finns en bakomliggande problematik till varför en elev började använda droger till att börja med. RNS verkar tro att ytterligare stigmatisering, avstängning från skola och utanförskap på något sätt skulle minska den problematiken. Speciellt där bruket föranletts av psykisk ohälsa, svåra sociala förhållanden eller andra trauman.

Möjligheten att stänga av en drogpåverkad elev existerar redan idag. Det RNS efterlyser är alltså möjligheten att kunna stämpla och utestänga elever, försvåra livet för elever som redan befinner sig i en svår situation, straffa de elever som värderar sin integritet tillräckligt för att vägra drogtest, samt upplösa elevens rätt till utbildning baserat på en MISSTANKE om drogbruk.

Jag vill även påstå att drogtester är direkt kontraproduktiva då de ger eleven ett stort incitament till att istället börja bruka livsfarliga, och fullt legala, internetdroger istället.

1. Ni talar inte om det fåtal drogtester som sker i samband med ”praktiska moment”. Det ni talar om är obligatoriska drogtester av alla elever vid minsta misstanke om drogbruk. Mot Skolinspektionens inrådan. Under hot om avstängning.

Det finns inga motsättningar till varför en elev som genomgår en eventuell drogbehandling inte kan fortsätta gå i skolan och leva ett normalt liv. Ni verkar utgå från att 100% av alla drogbrukare lever i total misär och måste särskiljas från både vänner och normal skolmiljö.

Min fråga kvarstår: är ni beredda att jag väntar med polisen utanför ert arbete på måndag morgon för obligatoriska drogtester under hot om avstängning?

Ni kan väl inte på allvar låta eventuella undersökningar som elever svarat på styra hur vi bäst motverkar drogbruk i skolan?

2. Tack. Jag kontaktade SWEDAC som hänvisade mig till de separata labb som gör analyserna. Det är labben själva som bestämmer hur de behandlar bifynd, inte SWEDAC (som enbart ackrediterar rutiner och processer för analys). Så min fråga kvarstår: hur behandlar ni bifynd?

3. Hur konstaterar ni akut påverkan hos vår vanligaste illegala drog cannabis? Anser ni metaboliter från THC (THC-syra) vara ”akut påverkan”?

4. Rättelse: begreppet drug epidemic använder primärt nykterhetsrörelsen. En teori som inte tar hänsyn till bakomliggande orsaker som sociala förhållanden, psykisk ohälsa eller utsatthet (t ex övergrepp). Återigen väljer RNS att inte se till modern forskning som på ett mer tillförlitligt sätt beskriver ett problematiskt bruk, samt ger en bättre bild över hur vi bekämpar en beroendesjukdom. Era teorier är lika ålderdomliga som Bejerot.

5. Så det existerar alltså inte tillräcklig evidens för påståendet att drogtester i svensk skola på något sätt skulle minska drogbruket. Annat än den signalpolitik vars effektivitet ni fortfarande inte kan hitta evidens för. Det ni talar om är ”möjligheten att använda drogtester och avstängning som konsekvens införas även i teoretiska utbildningar och moment” utan att ni har vetenskapliga belägg för det.

Ingen påstår att ungdomar ska bruka någon typ av drog, men era metoder är ålderdomliga, saknar stöd i forskning och riskerar stigmatisera och straffa en redan hårt utsatt ungdom.

Det är svårt att besvara dina långa inlägg då du hela tiden för in nya frågor och kommer med påståenden och antaganden som är svårt att veta vad du grundar dem på. Det skulle ta alltför stort utrymme här att resonera kring alla de frågor du tar upp med risk också för att läsare tröttnar. Enklaste sättet att få svår på dina frågor är att du gör ett studiebesök på en gymnasieskola som arbetar aktivt med sin drogpolicy och bland annat använder slumpvisa drogtester och där ta del av hur de resonerar och arbetar i praktiken. De frågor som då kvarstår kan vi fortsätta att resonera om.

I RNS projekt Narkotikafri skola möter vi ständigt rektorer, kuratorer, skolsköterskor, socialarbetare, poliser och lokala politiker som alla är engagerade i att utveckla ett bra förebyggande arbete och praktiskt fungerande metoder för att tidigt upptäcka, stötta och hjälpa ungdomar som börjat använda droger, vanligen cannabis. De står mitt i en verklighet med elever som använder droger och med ansvar för att på något sätt agera för att upptäcka, ingripa och hjälpa dessa elever. Deras erfarenheter och behov av praktiskt fungerande lösningar är av stor betydelse. Frågan är sedan hur.

Tack för svar. Mina kommentarer belyser en problematik kring era metoder i sakfrågan ni inte verkar vilja erkänna. Jag ska göra det enkelt för er att svara på de frågor jag redan ställt.

1. Hur försvarar ni den omvända bevisbörda som uppstår då elever riskerar avstängning då de inte vill göra ett drogtest? Plötsligt är en elev skyldig tills motsatsen bevisats.

2. Är ni beredda att jag väntar med polis utanför er arbetsplats nästa måndag för obligatoriska drogtester med hot om avstängning?

3. Hur behandlar ni bifynd?

4. Hur påstår ni att vi kan mäta ett aktivt cannabisrus?

5. Varför fortsätter ni arbeta för drogtester i svensk skola när metoden inte har stöd vare sig i forskning eller hos Skolinspektionen?

1. Detta är praxis inom arbetslivet. Den anställde eller elev som misstänks använda droger riskerar inte bara problem för egen del utan utgör en risk för andra och arbetsplatsen. En avvägning mellan två olika intressen behöver göras, den enskildes rätt att avstå från drogtest utan konsekvenser och andras rätt till en trygg, säker och narkotikafri arbetsplats/skola. Avvägningen är inte enkel men i det här fallet när det gäller gymnasieskolan är det rimligt att det senare går före. Oro och misstankar växer vanligen under en längre tid där ett antal olika faktorer vägs in och där olika saker prövas för att stötta och hjälpa eleven. Till slut kan man hamna i ett läge där den samlade bedömningen är att det också kan handla om droger. Frågan behöver då ställas där drogtest kan bli aktuellt och där ett ”kvitto” är nödvändigt för att kunna utesluta om det är droger med i bilden eller kunna hjälpa eleven.

2. Det är arbetsgivarens ansvar att hantera eventuella drogproblem bland personalen. Är min chef orolig för att jag använder droger leder det till ett samtal där arbetsgivaren vill ha ett ”kvitto”. Kanske berättar jag själv att jag har problem och behöver hjälp och blir lättad av att någon sett problemet och reagerar. Förnekar jag användning av droger vill arbetsgivaren ha ett ”kvitto”. Är testen positiva är arbetsgivaren skyldig att erbjuda rehabilitering och stöd. Är testen negativa kanske det är andra saker som jag behöver hjälp med och som nu kommer upp till ytan. Förnekar jag användning av droger och inte vill lämna drogtest är det skäl för uppsägning/avstängning. Polisen har inget med detta att göra.

3. Positiva drogtest ska verifieras genom analys och bedömas av MRO-läkare som kan skilja på vad som är vad.

4. Ingen har påstått det. Om personal i skolan uppfattar att en elev beter sig på ett sätt som gör att det finns anledning att befara att hen är påverkad kontaktas vanligen polis. Polisen gör en bedömning på plats om det finns anledning att göra en kroppsbesiktning, dvs drogtest. Fram tills dessa testet visat ett resultat är bedömningen av beteendet subjektiv.

5. När det gäller forskningsläget och vilka slutsatser man kan dra av det finns det besvarat i tidigare inlägg och ska inte upprepas här. När det gäller Skolinspektionens inställning är det riktigt att de avråder från drogtestning men det bygger på deras uppfattning och inte på vad lagen eller forskningen säger. Om detta finns att läsa mer i artiklar bl a Dagens Samhälle med anledning av Skolinspektionens beslut om Njudungsgymnasiet i augusti 2015:

http://www.dagenssamhalle.se/…/skolinspektionen-skapar…

Skolinspektionens inställning är att frivilligheten inte kan säkerställas vid drogtestning varför den per definition är tvingande och därmed strider mot lagen. JO har i en prövning av Skolinspektinens uppfattning i fallet med Brinellgymnasiet i Nässjö 2010 gjort en annan bedömning och uttalat att frivilligheten kan säkerställas och att sådana drogtester inte strider mot lagen. Skolinspektionen har valt att inte informera skolan om JO:s beslut. Skolinspektionen har dock ingen kritik mot att drogtester används i samband med praktiska moment som ett krav för att kunna delta i sådana moment.

Vi upprepar uppmaningen att du gör ett studiebesök på en gymnasieskola som arbetar med detta. Det är enklaste sättet att få svar på frågorna.

1. Nej. Det är faktiskt varje människas rätt till skolgång i Sverige. Oavsett om de tar droger eller ej. Se till den faktiska anledningen till varför Skolinspektionen avråder drogtester i svensk skola: det saknas vetenskapliga belägg för dess effektivitet och ställer eleven om omvänd bevisbörda.

Ni talar om ”den enskildes rätt att avstå från drogtest utan konsekvenser” utan att kunna ge något konkret argument till nyttan med straffande konsekvenser för att avstå ett drogtest. Varför agerar RNS för att vilja stigmatisera och utestänga elever som uppenbarligen har en bakomliggande orsak till varför de initierat ett drogbruk?

Ni likställer elevers rätt till att vägra drogtest med att det automatiskt skulle innebära en otrygg arbetsmiljö för omgivningen, utan att ha belägg för det. Ni talar om ”kvitton” i frågor om människors grundläggande och lagstadgade rätt till utbildning.

Å ena sidan skryter nykterhetsrörelsen om det låga antal skolungdomar som testar cannabis. Å andra sidan målar ni upp en skräckbild av hur drogpåverkade elever är ett så stort problem i svenska skolor att de bör utsättas för drogtest eller riskera avstängning. Hela er argumentation verkar bygga på en halmdocka för vilken ni saknar belägg.

2. Det var inte svaret på min fråga. Jag undrade om ni var beredda på en obligatoriska drogtester på arbetsplatsen under hot om avstängning.

3. Ni känner mycket väl till problematiken kring säkerheten i dessa drogtest. Speciellt för MRO-läkare. http://www.lakartidningen.se/…/Enhetliga-analyser-av…/

4. Tack för förtydligandet.

5. Återigen framhäver ni drogtester vid praktiska moment. Men det ni beskriver i åsiktsartikeln är ju inte enbart dessa moment, utan ”möjligheten att använda drogtester och avstängning som konsekvens införas även i teoretiska utbildningar och moment”.

Ni har fortfarande inte kunnat visa ett enda belägg för drogtesters effektivitet i skolmiljö. Jag utgår från att ni inte menar den studie från 2010 där ett gäng fordonselever svar på frågor om deras drogbruk anses vara evidens. En sådan studie kan ni knappast använda som argument.

Tack för länken till åsiktsartikeln som Staffan Hübinette själv har skrivit. Jag rekommenderar dock att ni länkar ut faktiskt evidens för de metoderna ni förespråkar istället.