Vintern 2015 hände något som i efterhand har fått namnet ecadgate. Jag var på födelsedagskalas i Göteborg då jag plötsligt såg en tweet från ECAD Sverige. De uppmärksammade släppet av publikationen ”Hundra hasch relaterade vansinnesdåd” (ja titlen är särskriven), en publikation av Allan Rubin där alla möjliga våldsamma handlingar kopplas samman med bruket av cannabis. Bland annat kan vi läsa om personer som under ”haschrus” mördar vänner och familj och sågar av deras huvuden. Inga som helst källor eller vetenskapliga belägg ges någonstans då Allan fullkomligt överöser läsaren med de värst tänkbara våldsfall och försöker på alla möjliga sätt sammankoppla dessa med ett bruk av cannabis.
Allan Rubin frodas i nykterhetsrörelsernas gunst
Allan har ingen som helst utbildning inom drogfrågan, annat än ett brinnande intresse. Så sent som 2003 menade han att bruket av cannabis leder till ett ”växande intresse för satan”. På 80-talet hävdade han att bruket av hasch leder till homosexualitet. Tillsammans med Siewert Öholm försökte han skylla på hårdrocken som moralisk slasktratt vilken förstör ungdomar. På 90-talet försökte han istället skylla på hemska rollspel i en artikel med namn ”Allan Rubin spelar rollspel i smyg”. Denna artikel har jag tyvärr inte kunnat lokalisera.
Finns det något som Allan anser moraliskt förkastligt så kommer han använda alla tänkbara argument för att smutskasta det, oavsett hur mycket han ljuger eller hittar på. Uppseendeväckande är att publikationen är finansierad av Nykterhetsrörelsens samorganisation i Stockholm, ECAD och Svenska Carnegieinstitutet. 2014 arrangerade bland annat RNS en föreläsning med Allan med tema ”cannabis – också en våldsdrog?”. I november 2015 får Allan Rubin en hel timme åt att tala om sin bok under ”konferens med tema narkotika” i Linköping. Han används fortfarande som en trovärdig källa av nykterhetsrörelsen.
Vi har sett det förut: så länge du är emot, så är du tillåten att påstå precis vad som helt. Helt utan någon som helt källkritik. Exempel efter exempel på behovet av en evidensbaserad narkotikapolitik, där varje påstående backas av hårt prövad forskning.
Ecadgate föds
Så, med bakgrund av detta ifrågasatte jag varför ECAD valt att finansiera Allan Rubins publikation. Under kvällen bombarderades jag sedan av följande meddelanden på Twitter. Ecadgate föddes.
-
-
02. ECADs svar på min kritik av deras samarbete med Allan Rubin
-
-
-
05. Och fortsätter...
-
-
Händelsen resulterade i att ECAD tillfälligt stängde sitt Twitterkonto och gjorde Facebookgruppen hemlig. ECADs generalsekreterare Erik Leijonmarck fick skicka ut personliga ursäkter till mig och alla inblandade. Ecadgate var och förblir en snabb inblick i den fullständigt hänsynslösa syn som vissa förbudsivrare har på brukare.
Den värsta Cannabisrelaterade skadan jag har ådragit mig är ”papercut”..
Å ena sidan så kan man ju tycka att Alan Rubin tillför något positivt till debatten genom att ge extra tydliga exempel på hur osakliga och befängda argument man dras med på den repressiva sidan.
Å andra sidan så är det dock oerhört skrämmande att hans ”argument” och påhitt alltjämt lyssnas till och att det finns de som tror på dem.
Hårdrock och rollspel kan väl sägas ha rentvåtts vid det här laget, så att han far med osanning kan ju tyckas uppenbart.
Moralmaffian kommer undan med vad som helst. Det är inte undra på att unga människor vill dö när de där oknytten är i farten.
Sen kanske man bör påminna sig om att det råder religionsfrihet i Sverige, så om någon vill tro på Satan så har denne all rätt att göra det, oavsett hur förskräckligt Rubin tycker att detta är. Jag noterar också att Allan Rubin tycks anse att det är negativt om unga utvecklar ett intresse för schamanism. Exakt varför detta skulle vara förkastligt är jag dock inte på det klara med.