”Myten om den ofarliga drogen” är rubriken på recensionen av Pelle Olssons bok ”Big Marijuana”. Recensenten är AT-läkaren Nils Littorin. Båda dessa personer ”råkar” tillhöra Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). Samma organisation som finansierade boken är alltså samma organisation som recenserar den. Här föreligger ett uppenbart jäv som RNS inte bryr sig om.
Utöver detta är här en lista på felaktigheter i recensionen.
- Nils Littorin insinuerar redan i rubriken att cannabis hävdats vara en ofarlig drog. Till min kännedom är det ingen som gör det.
- Pelle Olsson saknar utbildning inom drogområdet. Läs gärna Magnus Callmyrs (organisationssekreterare RFHL) sammanfattning kring problematiken av Pelles påstådda kompetens.
- Nils Littorin påstår att ”historien upprepar sig” i Colorado och att storbolagen är på väg att ta över cannabishanteringen. Det finns säkert de som försöker, men inte om brukarna själva får bestämma. Det är just för att undvika ”Big Marijuana” som invånarna i Ohio röstade nej till en legalisering av cannabis.
- Nils påstår att ”cannabis skadeverkningar är väl dokumenterade”. Det hoppas jag verkligen de är. Det kallas forskning. Däremot anser jag det oseriöst att enbart peka på något och kalla det ”skadligt” utan någon som helst mätbar jämförelse. Som sagt, ingen påstår cannabis är ofarligt.
- Till min kännedom påstår ingen organisation att cannabis ”botar” HIV eller cancer. Det stämmer dock att drogen används som lindring för en mängd symptom och bieffekter från både sjukdom och behandling.
- Nils Littorin hävdar bokens ”populärvetenskapliga upplägg” som dess ”stora styrka”. Att hävda dess stöd i forskning och evidens misstänker jag inte är möjligt.
- Vi vet sedan tidigare hur vidlyftigt Pelle Olsson väljer att subjektivt tolka de ”vetenskapliga studier och officiell statistik” som Nils Littorin åsyftar. Återigen hänvisar jag till Magnus Callmyrs sammanfattning av Pelles påstådda kompetens.
- Ingen påstår att ”ungdomars växande hjärnor” skulle vara opåverkade av ett långtgående cannabismissbruk. Ej heller att cannabis inte skulle påverka den ”mentala hälsan” (oklart vad som menas).
- Det stämmer att en drogpåverkad person – oavsett drog – har större risk att krocka i trafiken. Ingen har påstått något annat.
Nils Littorin avslutar recensionen med ”I en cannabisdebatt som omgärdas av haschdimmor är detta en frisk fläkt”, vilket jag tycker sammanfattar den samlade kompetens och intellektuella kraft RNS lyckas klämma ur sig. Bättre lycka nästa gång antar jag. Själv avslutar jag denna text med att tagga inlägget ”jäv”.
Ett annat exempel på den här typen av ohederlighet är cirkelreferens, t ex att en lobbyist refererar till en organisation, som refererar till en myndighet, som refererar till den aktuelle lobbyisten. Jag har svårt att se det som något annat än ett försök att vilseleda den oinsatte och/eller ouppmärksamme.
Pelle Olsson är ett kapitel för sig. Att han får den publicitet han får är mig ett mysterium, men detsamma gäller å andra sidan många andra inom den svenska förbudslobbyn. Vi talar trots allt om en person som bland mycket annat har påstått att det är en ”myt” att man kan i ett medicinskt sammanhang kan röka cannabis.
Jag vill också tillägga att forskning har påvisat tumörhämmande egenskaper hos flera olika cannabinoider. Om detta sedan är tillräckligt för att kunna hävda att cannabis kan bota en eller annan form av cancer kan jag inte uttala mig om, men forskningen kring detta borde uppmuntras, inte förlöjligas och motarbetas.